För ett år sedan...

..satt jag i soffan, smällfet. Alltså jättejätte tjock. Så tjock att jag alltid var tvungen att sova på sidan eftersom mina dubbelhakor var så tunga att de tröck så hårt på min hals så jag inte kunde andas.
Emma och Pernilla kom upp och satt på varsin sida om mig, klappade mig på magen och ropade åt bebisen att komma ut. Pernilla sa att det kanske skulle vara sista gången hon fick klappa på bebismagen. Emma sa att hon kände på sig att bebisen snart skulle komma. Det var även Emma som den där gången på Mys födelsedagsfest tvingade mig att bevisa att det var alkohol i mitt vin eftersom hon var helt övertygad om att jag var gravid. Jag bara skrattade åt henne, jag var ju inte gravid -trodde jag! En vecka senare "plussade" jag!

Hur som helst, tisdagen den 7e juni 2011...
Jag satt där och tyckte nästan att det var jobbigt att mina fina vänner var där och stöttade mig. Jag var trött på att vara gravid! Jag var helt säker på att jag skulle vara gravid i 2 veckor till.
När de gått skulle jag gå och lägga mig, bara kissa först.

Då upptäckte jag att slemproppen gått.
Jag ropade till Niklas och sa att det iaf hänt någonting, även om det så skulle ta en vecka till så var det bättre än två.
Jag la mig och googlade, jag läste allt om slemproppen! Niklas somnade bums, inte jag.

Vid 23 kände min syster en jätte kraftig värk. Vi är så tighta så vi behöver oftast inte prata med varandra utan vet vad den andra tänker och känner. Hon tänkte att nu har nog Johanna fått värkar. Hon övervägde att ringa mig och höra om värkarna börjat, men då hon mindes hur det var när alla tjatade på henne när hon gick över så lät hon bli.
Mycket riktigt så hade mina värkar precis börjat...

Men då trodde jag ändå inte att jag nästa dag skulle bli mamma.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mjsm

Tankar, vardag, livet..

RSS 2.0