Är det inte det ena så är det det andra..

Innan jag fick barn så tänkte jag att det måste vara nå fel på de som hade barn som blev sjuka hela tiden. Sen fick vi S som startade med att vara inlagd på barnakuten endast 2 veckor gammal, för att sedan avklara de flesta sjukdomar fram tills han fyllde 2 år. Nu verkar han blivit stor och motståndskraftig mot de flesta "dagissjukdomarna". 
Så kom då lilla M och han gick i brorsans fotspår och klarade av sitt första besök på akuten tre veckor gammal. Hans brosk i luftrören var och är inte fulltutvecklat så när han hamnar i lite mer upprätt läge så "faller" luftröre ihop och det låter som om han inte får någon luft, men det får han som tur är. Det bara låter lite illa och kommer så göra i några månader till men vi har märkt en stor skillnad på den här tiden. 
I allafall, vid första besöket på akuten så påpekade vi att han varit täppt i näsan hela livet och att vi fick använda nässugen flera gånger om dagen. Då trodde man att han fortfarande hade lite fostervatten kvar i näsan eftersom han var nyfödd. Tre veckor senare var vi där igen, då hade han fått feber och det får ju inte barn under två månader ha. Då trodde man också att den här nästäppan skulle ge med sig, bara han blev frisk. 
Tiden gick och vi blev bortglömda på BVC så jag fick själv ringa och boka tid så han skulle få vaccineras när han fyllt tre månader. Då påpekade jag IGEN att han fortfarande var lika täppt i näsan och att vi fick ge honom koksalt flera gånger om dagen samt suga ur näsan. 
Vi fick en tid hos barnläkaren när han skulle komma nästa gång. Det var idag. 

Han frågade lite frågor och kollade näsan. Han sa att han tyckte att det såg trångt ut. Och ville stoppa ner en sond och se om det tog stopp. Det gjorde det och pga det och pga Ms reaktion när han försökte stoppa ned sonden gjorde att läkaren skrev en remiss till öron-näsa-hals. Det jobbiga är att den paniken han fick hos läkaren är ingenting mot den han får flera gånger om dagen när vi rensar hans näsa. Nu hoppas jag att vi får en tid snabbt så lilla M får lättare att andas. Det gör så ont i mig att veta att det verkligen är ett "fel". Men å andra sidan så har han haft problemet hela livet så han vet inte hur det är att ha en normal näsa. 






Kommentarer
Becca

Fy fan vilket oflyt det ska va hela tiden då... :/
Nu tror jag inte särskilt starkt på gud eller så men det ligger något i ett ordspråk jag läst vid något tillfälle : "Keep your head up, God gives his hardest battles to his strongest soldiers!" .. Pusspuss

Svar: Jo, så är det nog. Och det är ju dumt att gräva ner sig och tro att han måste opereras när vi inte vet säkert. Han får extra mycket kärlek nu iallafall! :)
mjsm

2013-11-27 @ 07:45:22
URL: http://reberecca.blogg.se


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mjsm

Tankar, vardag, livet..

RSS 2.0