Doping

Idag var det dags för lilla M att döpas. Jag tycker att det är en hemsk upplevelse eftersom det snackas så mycket om att det är Guds barn osv. Det är ju mitt barn!!!
Men Niklas ville att S skulle döpas och då måste ju även M döpas.
Men jag tror att många döper sina barn för att få presenter och jag vill inte att folk ska tro det om mig så därför har vi sagt nej till presenter. Men för de som ändå inte kan hålla sig så har man fått ge ett körkortsbidrag. 

I torsdags och igår har jag hållt på och förberett ful-tårtan. Fin-tårtan hade jag beställt av duktiga Marie. 
I morse när vi vaknade så började stressen på en gång. Det gick i ett hela tiden. Klockan 13:30 skulle jag hämta fin-tårtan. Men klockan hann väl bli närmare 13:45 innan vi kom dit. 
Vi hämtade den och drog till Mariagården för att börja duka.
Jävlar!  mjölken till kaffet hade vi glömt. Ringde A som fick köpa med. 
Klockan 14:15 tänkte vi sätta på M dopklänningen. Vart var den då? Jo den hängde fint kvar hemma i hallen. 
Gudfar M fick åka och hämta. 

Nån minut försenade klev vi in i kyrkan. Allt flöt på som förväntat. S sprang runt överallt och körde med sina bilar, hoppade på altaret och skrek. 

Några böner lästes upp och sen var det dags för Ella att sjunga två vackra sånger. Medan hon sjöng kom jag på att hennes present var kvar hemma. 

När allt äntligen var över och vi köpt med oss pizza och bara skulle hem och varva ner så tappade S Ms dopljus i golvet så ljusstaken gick i tusen bitar...


Maries mästerverk:






Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

mjsm

Tankar, vardag, livet..

RSS 2.0